Tack regn!


I går kom regnet, heldagsregnet. Marken sög i sig, daggmaskarna som lindat ihop sig som en boll för att inte torka ihjäl särade på sig och spred ut sig i myllan. Det grå fältet där vi för sex veckor sedan sådde gräs för att ha till hästbete förvandlas till åtminstone fläckvis ljusgrönt. Bondbönplantorna och sockerärtorna gör sitt bästa för att spränga igenom det skyddande skynket jag la på när våren gjorde tvärstopp och temperaturen föll ner mot noll. Tvekar i det längsta att flytta ut sticklingarna  till landet från växthuset. De har för länge sedan vuxit ur sina små plastpottor, men hur ska de klara sig? Läser på fröförpackningen att butternut squash vill ha skyddat och soligt läge, detsamma gäller säkert grön-, svart- och spetskål, för att inte tala om haricot verts, och kronärtskockor ... Trädgårdslandet är möjligen soligt (ibland), men skyddat. Det finns inte en hörna någonstans på våra marker dit inte vindarna når, de tar sig oavsett riktning in precis överallt. Bakom häckar, sveper runt stenmurar och plank. Skyddslingarna får vara kvar i växthuset en dag till. Curlingmorsa, jag vet. Men det här är första gången jag på egen hand odlar något från fröpåsar. Ett särskilt ansvar känns det som när man haft dem i köket och sett de osannolikt små fröerna förvandlas till gröna blad i olika former och nyanser.
En plats där det är härligt att vara när vindarna viner och regnet smattrar är vårt Örnnäste, skrivarlya, champagneveranda. Högt uppe under taket med fantastiskt utsikt över fagert blommande rapsfält, vackra vindkraftverk, blånande hav och Bornholm. En regnig dag är som gjord för att såga och skruva. Vi sätter innerpanel för att öka mysighetsgraden, är uppe ska nästa roman skrivas. Som kanske blir en novellsamling. Men det får bli till hösten, när naturen och kanske även vi kommer till ro. Nu hinner jag faktiskt inte sitta här och skriva längre, men ska lägga upp några snygga vårbilder på hemsidans bildspel.

Varbilder19-32jpg